torsdag 29 november 2007

116. Signaler (gästinlägg)


I alla barn- och sömn- och barn-och-sömn böcker pratas det om hur svårt det är att få barnen att somna på kvällen. Just detta problem har vi i alla fall inte. När det är dags, så lägger vi honom ner och så somnar han. Ibland kan det ta fem-tio minuter om han är uppe i varv. Så där har vi tur! Hur vet man när det är dags då? Jo i alla dessa böcker står det att man ska försöka tyda barnets signaler som visar att det är trött. Det står också att detta kan vara mycket svårt. Ha! När Leo börjar bli trött, så knatar han bort till sin säng och drar fram snuttefilten som ligger där. Sedan sträcker han sig upp och tar fram nappen som ligger i bokhyllan. Sedan sätter han sig i en liten hög och ger oss blicken som säger; Näe, nu orkar jag inte med det här längre! Tydligare signal går väl inte att få!

Nu har Leo och hans pappa åkt iväg till Skåne på några dagar. Leos mamma räknade timmarna till de skulle åka, eftersom hon dels är förkyld, dels har en uppsats att skriva. Å vad skönt det var när de åkte. Men å, vad tomt det börjar kännas redan! Tur att man har katten…

Inga kommentarer: