261. Potträning III

Leo och hans pappa är denna veckan på besök hos famo och fafa i Ängelholm. Trots ny vistelseort försöker vi fortsätta potträningen. Dessvärre hade Leos pappa, som är ökänt disträ, glömt att be dem köpa en potta innan ankomst. Så under tisdagen saknade vi en sådan men eftersom det är sommar och varmt så löste vi detta genom att visa Leo ett ställe i trädgården där det gick bra att kissa. Men uppenbarligen underskattade vi vårt lilla lejon. För under tisdagen, när jag kollade mail, hörde jag från den angränsande toaletten det karakterisktiska ljudet av någon som pinkade i toalettstolens vatten. När jag kommer runt hörnet så får jag se att Leo har gått in på toaletten, fällt upp locket, klättrat upp på sitsen och står nu på knä och kissar ner i toalettstolen. Vem behöver potta med så begåvat barn?!

260. Potträning II

Vi försöker i vår uppfostran att använda positiv förstärkning d v s hellre uppmuntra och belöna bra beteende snarare än att skälla och straffa dåligt dito. Såklart att vi bara är människor som då och då använder Arga Rösten men överlag så går det bra.

Samma pedagogik används på potträningen d v s när Leo igår själv gick fram till pottan och kissade för första gången så blev det många "-hurra", många ”-duktiga Leo” och t o m en klubba från godisskåpet.

Som en logisk konsekvens kom Leo därför glatt springande med pottan och skrek ”-titta pappa” när han kissat igen imorse. Jättebra att det kom i pottan" Synd bara att det skvätter en del när en tvååring springer med halvfull potta…

Men det går framåt, det gör det. Och golvet torkas ju snabbt av.

259. Potträning

Vi har väntat på sommaren och Leos sommarlov för att börja med nästa fas i hans unga liv – användande av pottan. Sagt och gjort, efter att nattblöjan togs av i morse satte jag inte på någon ny. Tillsammans satte vi oss på en strategiskt utplacerad filt i soffan och tittade på TV, Leo med rumpan bar. Hans pappa sneglade, trots morgonens pedagogiska genomgång om vad pottan användes till, nervöst på honom. På en tripp till köket för att hämta mer kaffe/drickyoggi stannar Leo till och får det där koncentrerade ansiktsuttrycket han får när han kissar. Pappa är snabbt framme, lyfter honom under armarna och springer mot toaletten med sin droppande son framför sig. Väl inne pekar Leo bestämt på toalettstolen och skriker
”-Där!”.
Hans pappa, som en god soldat bör, lyder blixtsnabbt och riktar sin son i anbefalld riktning. Sekunden senare kommer kisset. Så där hänger Leo och hurrar glatt när han kissar i toalettstolen för första gången i sitt liv.
”-Titta pappa, titta, Leo kissar!”.
Kanske inte riktigt pottan, men i alla fall ett steg i rätt riktning...

258. Ett aktivt barn (av Leos mamma)

Man vet att man har ett aktivt barn när dagis ringer och säger att Leo inte mår bra och att man måste hämta hem honom. När man kommer dit och frågar om han har feber, eller magproblem eller snuva skakar personalen på huvudet och säger

– Han sitter still!

(OK, de nämnde också att han var ledsen och inte ville äta, men ändå…)