Även om Leo numera klarar sig utan mat i sängen, har han som motreaktion börjat vakna allt tidigare. Normalt brukar han nu köra upp oss runt 06. Imorse beslöt dock Leo redan 04.45 att det var för bra väder för att ligga och dra sig. Hans stackars mamma, som haft ett tufft nattpass, var då så trött att hennes ögon gick i kors. Efter en snabb förhandling med Tröttermamman, där min fru halvhjärtat försökte protestera, skickade jag tillbaka dem båda under täcket.
Leo och jag fördrev tiden med Teletubbies och lite böcker medan vi väntade på att klockan skulle närma sig 06, så att vårt fik vid t-banan skulle öppna. Väl framme tog vi en kaffe och en kanelbulle till frukost, satte oss på en bänk, tittade på bussarna och softade ihop. Lite rutschkana och vips var klockan nästan åtta, dags att gå till dagis. Även om jag nu är så trött att mina ögon går i kors så var detta ändå mitt livs hittills näst bästa födelsedag. Den förra var allra bäst. Då hade jag också Leo. Plus att jag fick sova någon timme till.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Verkar som att barn är väldigt olika. I söndags då vi skulle hitta på något med Js kompis C (hon har två barn på 1 resp 3 år) så slog vi en pling kl 10.00. J fick då ett muttrande svar i luren. Hon frågade "sov du", svaret blev "mmm, men nu har du väckt barnen..."
/Z
Grattis på födelsedagen!!!
Jag tycker era morgonpromenader låter trivsamma, särskilt för Leos mamma! Du kanske skulle ta och prata lite med Hårdrockarpappan...
Grattis på födelsedagen! :)
Fast. Denna födelsedagen borde varit den bästa, för den fick du uppleva redan från klockan 04.45, tänk så många timmar födelsedag du fick.
Grattis
Johan.
Skicka en kommentar