195. Jobb vs. Leo (av Leos mamma)

Under sommaren har Leos mamma arbetat hårt. Det har Leos pappa också – han har nämligen varit pappaledig under tiden. Leos mamma har ett tufft jobb, men frågan är vem som har arbetat mest?

Det finns tydliga likheter mellan att vara Kriminalvårdare och Förälder.

Man ser till att de man tar hand om ska få mat. Balanserad kost ska det vara. Faktum är att Kriminalvårdens mat i mångt och mycket har samma konsistens, utseende och smak som de barnmatsburkar som finns för ettåringar. (med lika lite kryddor)

Man ser till att de sköter sin hygien, får sin dagliga dos med frisk luft och man uppmuntrar dem att röra på sig. Man förmanar dem och skäller på dem när de inte gör som de är tillsagda. Aga är förbjuden inom Kriminalvården också… :-) Man tröstar dem när de är ledsna och försöker i förbifarten uppfostra dem så där i största allmänhet.

Vad är då fördelen med att ta hand om intagna istället för små barn?

Man behöver inte byta blöjor. Det känns som det är mycket lättare att hävda sin auktoritet mot en aggressiv bankrånare än mot en tvååring. Är de intagna besvärliga låser man in dem i cellen. Blir de helt galna trycker man på larmknappen och får omedelbar förstärkning från minst ett dussin kollegor. Larmknappar och assistans inom 20 sekunder finns tyvärr inte tillgängligt för föräldrar…

Å andra sidan varken vill eller får man en massa kramar och pussar som kriminalvårdare. Man får inte åka rutschkana. Och även om man ibland inte vågar vända Leo ryggen för att man är rädd för att han ska kasta sig ner från soffkarmen, så behöver man inte vara rädd för att vända ryggen till för att man tror att han tänker misshandla en.

I måndags började Leos mamma en fem månader lång utbildning på heltid, inklusive fem veckors praktik. Det krävs nämligen för att kunna bli en fullvärdig och fastanställd Kriminalvårdare.

Fem månader på heltid, inklusive fem veckors praktik. Hmmmm, tänk om man skulle införa detta krav för föräldrar?