Leos mamma tycker oftast att hon är hyfsat smart och fiffig. Hon går minsann inte på vad som helst. Men Leos mamma får nu känna sig tokblåst av en tvååring.
Att lägga Leo nu för tiden är inte en lätt uppgift. Proceduren med att få honom att somna tar oftast runt en timme och ibland får vi lösa av varandra för att inte bli tokiga. Häromkvällen var det Leos pappas tur att köra läggning. Efter ca femtio minuter hördes en bön om avlösning. Leos mamma kliver kaxigt in i rummet och tänker att nu jäklar ska här sovas.
Det tyckte inte Leo. Han hade osedvanligt svårt att komma till ro och satt i sängen och gnällde över orättvisorna i att behöva sova.
Då fick Leos mamma den snillrika idén om att försöka med lite empatiträning.
– Leo hysch hysch, nu måste du sova. Snuttefilten är trött och vill sova.
Leo tittar intresserat på snuttefilten, kommer fram till att den nog ser lite sömnig ut. Pussar snutten, tvingar mamma att pussa snutten, lägger ner den på kudden, stoppar om den och säger ”Naaaattt”. Sedan hoppar han ur sängen och springer ut ur sovrummet.
Blåsning…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Smart kille!
/Jenny
Skicka en kommentar